På den här webbplatsen använder vi cookies för att särskilja dig från andra användare. Detta hjälper oss att ge dig en bra användarupplevelse och ger oss möjlighet att förbättra vår webbplats.


Your privacy is important to us. AGCO has therefore recently updated its privacy policy to give you a better understanding of the types of personal data we collect from you and how we use it. We recommend you to take a moment to read the updated policy available on http://www.agcocorp.com/privacy.html

Arkivet
Dieselns första steg
Historik

Dieselns första steg

I mitten av 1950-talet var Valmet 20 -traktorerna redan en bekant syn på de finländska åkrarna. Samtidigt planerade man vid Valmet större traktorer, som skulle ha dieselmotor. När planeringen började vid motorfabriken i Linnavuori fanns det många alternativ: luft- eller vattenkylning, direktinsprutnings- eller förkammarmotor, och antal cylindrar? Av dessa alternativ valde man en trecylindrig direktinsprutningsmotor, som kyldes med vätska.

Utifrån dessa val föddes den första 309D-motorn. Den var världens första i sitt slag. I Sverige hade man tidigare presenterat Volvo T BM 35- och 36 -traktorerna, där motorn var motsvarande men skillnaden var maxeffektens motorvarvtal, som i Volvo var cirka 1600 r/min och i Valmet 33D 2000 r/min. Under årtiondenas lopp tog också andra traktortillverkare i bruk vattenkylda, snabbgående, flercylindriga direktinsprutningsmotorer.

Valmet 33D förevisades år 1957. Den kom ut på marknaden i rätt storleksklass och tid. En förbättrad version, Valmet 359D, kom ut på marknaden år 1959. Den största förändringen var den från transmissionen åtskilda hydrauloljetanken och att mätarna flyttat till instrumentbrädet. Annars var traktorn lik sin föregångare. Priserna var på samma nivå som konkurrenternas. Med de här modellerna inleddes också den betydande exporten av Valmet-traktorer till Kina och Brasilien.

Det ska smidas när järnet är varmt. Därför gav Valmet åter ut en ny modell, Valmet 361D, år 1960. Det nya utseendet och motoreffekten som stigit till 46 hästkrafter motsvarade åter jordbrukarnas behov. Följande förnyelser skedde utan ändring av modellnumret, när Valmeten fick differentialspärr och en vadderad sits år 1962. Samtidigt blev drifttidsmätaren standard.

När dieseltraktorerna hade fått jordbrukarnas godkännande, var det dags för följande offentliggörande. I slutet av år 1964 lanserades Valmet 565 -traktorn. Den hade fortsättningsvis en trecylindrig motor, där effekten åter hade ökat. Den största förnyelsen var i transmissionen, där alla växlar utom ettan var synkroniserade. Noteras bör också den synkroniserade gruppväxeln. Nu fick Valmet en betydande skillnad jämfört med konkurrenterna och det märktes i försäljningsstatistiken: år 1965 var Valmet 565 den mest registrerade traktormodellen i Finland.

I dieseltraktorernas utveckling skedde mycket vid 1950-60-talens skifte. Den första tiden producerade traktorerna 40 hästkrafter med tre cylindrar, när effekten som fås i dag är det tredubbla.

Valmet diesel teknisk data

Motor Effekt Hastighet Däck Massa
33D 309D / 2,7 l / 3-cyl. 37 hk / 2000 varv/min 1,2–28,5 km/h*** fram 19”
bak 28”
1 700 kg
359D 309D / 2,7 l / 3-cyl. 37,5 hk / 2000 varv/min* 1,2–28,5 km/h*** fram 19”
bak 28”
1790 kg
361D 310B / 2,7 l / 3-cyl. 46 hk / 2000 varv/min** 1,2–28,5 km/h*** fram 16”
bak 24/28”
1820 kg
565 310A / 2,7 l / 3-cyl. 52 hk / 2250 varv/min** 1,2–30,4 km/h*** fram 16”
bak 24/28/32”
1930 kg

* (remhjulseffekt) ** (SAE) *** 800 / 2 000 varv/min

0

Läs också